Handlingsplan vid bipolär sjukdom

Flera människor har frågat mig vad jag menar med handlingsplan, och det verkar inte lika vanligt att man har en sådan som jag tror skulle behöva. Jag är nästan 48 år, och har haft denna sjukdom (bipolär 1) nästan hela mitt liv, men inte förrän jag kom till vårdgivarna WeMind har jag ens hört talas om en handlingsplan. Det är helt fantastisk, vilka hjälpmedel som psykologer och läkare aldrig hört talas om.. Men nu delar jag med mig av mina erfarenheter och ja, det är nytt för mig med.

Så här ungefär har jag och min psykolog samt min Go-To-person (för mig, en god vän) lagt upp den. Allt detta har jag skrivit ner och nu har jag precis gjort en ny plan eftersom jag precis bytt ut min go-to-plan pga orsaker utanför min kontroll, och så sätter jag upp den i en tavelram bredvid min dator.

1. Tidiga tecken på depression. Dessa är högst personliga, och behöver funderas på, pratas om med närstående eller vårdgivare etc.

2. Tidiga tecken på mani/hypomani. Samma här, de är högst personliga. Hitta dem och försök tänk efter, det är jätteviktigt att veta rent teoretiskt hur det ser ut innan du är uppe helt i det blå.

3. Vad kan du göra själv när du märker att du håller på att gå ner eller upp. Det finns en massa saker som kan fungera för individen. I mitt fall har jag t ex skapat en uppåt/neråt-lista på spotify med musik som kan antingen muntra upp mig eller alternativt lugna ner mig. Musik är jätteviktigt för just mig. För andra kan det ju handla om att plantera blommor eller vad sjutton som helst. En annan sak för mig är att försöka att inte isolera mig, även om det är mest det jag har lust till. Var ärlig inför dig själv och förhoppningsvis dina närmaste, din go-to-person och vårdpersoner. För många hjälper det att ha rutiner, att motionera på olika sätt... Välj ut några grejer och skriv ner dem.

Kanske dagliga eller varannadag (som för mig) duschar och sånt. Det beror ju på personen...

4 För ner dagshumör/rutiner/händelser och allt i en app. Själv använder jag en som heter Daylio och den är fantastisk just för mig, även om jag skulle kunna tänka mig att lägga till ett par funktioner. Den finns här: http://daylio.webflow.io/ att ladda ner till telefonen. På det här sättet får du en överblick med både stats i form av kurvor, dagliga händelser samt en kalender som är i de färgskalor du har valt för ditt mående (jag har svart när allt är åt helvete och gult när jag har det som allra högst upp i mani...) Där kan du gå tillbaka i tiden och se hur du svängde i september förra året eller i mars...eller vad som helst, från det att du börjar använda den alltså! :)

5. Vecko-klocka. Jag sätter in en tid som ringer en gång i veckan (söndagskväll för mig) då jag ska kolla över min handlingsplan och höra av mig till min Go-To-Person, så att tiden inte bara rinner iväg från mig.

6. Ärlighet och öppenhet. Även med det som känns skitjobbigt.

7. Medicinering. (Detta är det som står i MIN handlingsplan, det behöver inte alls vara samma i DIN) Se till att vara med i bestämmandet över din medicin, vilken/vilka du vill/måste ta, ta reda på biverkningar osv, men gör det endast genom Fass eller liknande seriösa medier. Lyssna inte så mycket på vad folk på nätet skriver - de är för det mesta de som det INTE funkar för som skriver, de som det fungerar för skriver inte om dem på nätet..så det är lätt att få en väldigt negativ uppfattning om medicinerna. Se till att du inte är övermedicinerad, men se till att uppdatera din läkare om hur det går för dig, var ärlig, berätta hur det går. Begär av din läkare att förklara och förstå, att lyssna på dig.

8. Undvik till så stor del som möjligt att ta så kallad behovsmediciner. T ex stesolid, sobril, stilnoct etc. De är beroendeframkallande och fördummande (för mig) Endast i nödfall.

9. Förvara inga mediciner hemma, förutom de som ska tas varje dag, lägg upp för fjorton dagar och låt någon annan ta hand om all resterande medicin. Behåll endast ett fåtal, typ två stesolid hemma.

10. Ha kontaktnummer/mailadresser till vården. Även länsakuten etc.

11. Jag har ett gäng frågor som min Go-To-Person ska fråga mig, när hon tycker att jag svänger. T ex, hur mycket tid har jag ägnat åt ett visst projekt? Hur många personer har jag haft kontakt med under dagen. Hur många timmar har jag sovit?

Jag tror, att med en ordentligt utformad handlingsplan, att man kan få lite mer kontroll över sjukdomen. Man kan dessutom överföra och ta med sig handlingsplanen när man byter vårdgivare, något som händer allt för ofta i psykvården. Min läkare påminner mig om att det ÄR en sjukdom, jag kan inte tala bort den, eller tänka bort den, men jag kan få hjälp av att veta hur den fungerar, hur medicinerna jobbar i kroppen, att ha informationen om min egna sjukdom, så gott som det går.

Och vem vet, kanske jag tillslut kan sluta svänga som en annan jojo! :)